Danmark har den mildaste regleringen där både öl, vin och sprit får säljas i matbutikerna – dock med åldersgräns. Numera är Finland näst minst reglerad med sin nya alkohollag som trädde i kraft i januari och i mars i år. Därefter följer Norge med tidsrestriktioner, Sverige med monopol fram till 3,5 volymprocent och hårdast reglerad lagstiftning har Island. Än så länge.

Man kunde tro att Sverige har den snävaste lagstiftningen i norden vad gäller försäljning av öl i butik där maxgränsen ligger på 3,5 volymprocent. Men det finns ett land som har hårdare reglering och det är Island med en toppgräns på 2,25 volymprocent.

Monopolet på spel på Island

Å andra sidan står Island inför att skippa alkoholmonopolet helt och hållet.

– Här på Island är reglerna idag striktare än i Sverige där alkoholhaltiga drycker som överstiger 2,25 endast får säljas i någon av ÁTVRs (Áfengis- og tóbaksverslun ríkisins) vinbutiker, så kallade Vínbúð. ÁTVR har också tobaksmonopol men nu ligger ett förslag i Alltinget om att helt ta bort monopolet, säger Andrés Magnússon som är vd för organisationen för detaljhandel och tjänster på Island, SVÞ (framkvæmdastjóri Samtaka verslunar og þjónustu, SVÞ).

Speciell regeringskoalition

Han menar att det inte är otroligt att förslaget kan komma att gå igenom eftersom Island har en speciell regeringskoalition landet aldrig haft tidigare med partiet Grön vänster, och de två högerliberala partierna Framstegspartiet och Självständighetspartiet där det senare är störst av alla tre partier.

– Vi vet ännu inte om förslaget ens kommer att tas upp för omröstning, det vet vi först i slutet av juni men stora möjligheter finns eftersom det bara är Grön Vänster som traditionellt varit emot ett avskaffande av monopolet, säger Andrés Magnússon.

Ser positivt på ett avskaffande

Med andra ord kan det bli så att de två högerpartierna kör över grön Vänster i regeringen och lägger fram förslaget om ett avskaffande av monopolet. Sannolikheten att det går igenom i Alltinget är då stor eftersom de flesta övriga mandat i Alltinget representeras av liberala partier som generellt är för ett avskaffande.

– Vi och våra medlemmar ser positivt på ett avskaffande av monopolet och har arbetat för det i många år, säger han.

Tidsrestriktioner i norska butiker

I Norge är det Bryggeri- og Drikkevareforeningen som driver opinion i frågan om tillåta försäljning av öl i butik. VD i organisationen heter Petter Nome:

– Vi har en något mildare reglering än den i Sverige och på Island. Butikerna får sälja öl på 4,7 volymprocent till klockan 20.00 på vardagar och till klockan 18.00 på lördagar och inte alls på söndagar. Övriga tider är det bara öl med volymprocent under 2,7 som får säljas, säger han.

Norgedebatt inspirerad av Finland

Vill man handla öl på andra tider eller med högre volymprocent än 4,7 får man ta sig till Vinmonopolet som är Norges motsvarighet till Systembolaget.

Men sedan Finland lättade på sin reglering och sedan årsskiftet tillåter butiksförsäljning av starköl över 4,7 volymprocent liksom alkoläsk så har debatten tagit fart i Norge om inte regleringen borde lättas upp även där.

– Vi får se vad som händer, många vill kunna handla starköl och stark cider i den vanliga matbutiken här i Norge och helst utan att tänka på vad klockan är, men så länge som regeringen är beroende av stöd från Kristelig Folkeparti, är det omöjligt, säger Petter Nome.

Inget monopol i Danmark

Danmark är det mest avreglerade landet i Norden där det inte finns några restriktioner på var eller när man handlar. Något monopol förekommer inte.

– De restriktioner vi har är åldersgräns, 15 år för starköl och 18 år för starkare drycker som vin och sprit. Jag tycker inte att vi har bättre regler i Danmark än i andra länder i EU, Sverige undantaget och Norge (som inte är med i EU). Jag tycker att vi dansk lagstiftning har en förnuftig balans sett i förhållande till mer liberala regler i en del andra EU-länder, Sverige och Finland undantaget liksom Norge, säger John Wagner, administrativ direktör på De Samvirkende Købmænd, DSK.

Lockande tysk gränshandel

Men för danskar, såväl som för svenskar, är det gränshandeln mot Tyskland som lockar.

– Många danskar och svenskar gränshandlar i Tyskland på grund av de lägre priserna och den lägre momsen, vilket är ett problem för dansk detaljhandel säger han.

Gränshandeln påverkar opinionen

Han menar att Danmark traditionellt sett har en väldigt liberal hållning till alkohol jämfört med övriga länder i norden.

– Det är bättre att unga dricker öl än sprit och lär sig hantera alkohol. Den omfattande gränshandeln medverkar indirekt till att det inte på allvar reses krav om en starkare reglering i Danmark.

Ny alkohollag i Finland i år

I Finland har, som Livsviktigt tidigare rapporterat, en ny alkohollag trätt ikraft den 1 januari i år då gränsen för alkoholhalt i öl höjdes från 4,7 procent till 5,5, för öl som säljs i matbutiker. Dessutom får matbutikerna numera även sälja alkoläsk och cider till samma volymprocent.

Den 1 mars i år trädde resten av alkohollagen i kraft då de finska krogarna och restaurangerna fick rätt att sälja öl och alkoläsk på samma villkor som livsmedelsbutikerna.

Hetsig debatt föregick beslutet

– Den nya alkohollagen har föregåtts av en lång och bitvis hetsig debatt bland våra politiker och andra opnionsbildare. Även efter att lagen trädde i kraft har det debatterats om det var så bra att den infördes, säger Kari Luoto, vd för Päivittäistavarakauppa ry, PTY, Organisationen för livsmedelshandel i Finland.

”Det värsta som kunde hända”

Debatten har bland annat rört att man naggar monopolet i kanterna men också påverkan på folkhälsan har diskuterats.

Även det Svenska Systembolaget skickade in en allvarlig skrivelse till Finland om att inte låta förslaget med en avreglerad alkohollag gå igenom.

Och till svenska YLE sade alkoholforskaren Peter Eriksson vid Helsingfors universitet att den nya lagen är det värsta som kunde hända. Han tror inte att det bara är den finska befolkningens hälsa som står på spel utan också ekonomin.

”Det här är det värsta beslutet som gjorts under min livstid. Skadorna kommer bombsäkert att öka och ekonomin kommer att försämras”, sade han i vintras i samband med att den nya lagen röstats igenom.

Inget ökande supande första kvartalet

– Jo, det är många som har befarat att det skulle påverka folkhälsan, inte minst från våra mer vänsterorienterade partier och i synnerhet från den Finska riksdagens social- och hälsovårdsutskott, att supandet skulle öka kraftigt, särskilt bland unga, att fler skulle bli alkoholister och att fler skulle dö i alkoholrelaterade sjukdomar. Men så har det inte blivit, säger Kari Luoto.

Alko minskade sju procent totalt

Men som väntat minskade ölförsäljningen på Alko, som är den finska motsvarigheten till systembolaget, samtidigt som försäljningsökningen i butikerna var blygsam.

– Det som har hänt detta första kvartal sen lagen infördes är att försäljningen av starköl på Alko gått ned med 27 procent och för long drinks (alkoläsk) en minskning med 43 procent, men den totala minskningen i Alkos omsättning blev endast 7,3 procent, säger Kari Luoto.

– Det här visar att människor nu köper öl i våra matbutiker i stället för på Alko men inte att volymerna som köps har ökat, för i handeln har ökningen i omsättning varit marginell på grund av den nya lagen, säger Kari Luoto.

Men var får då finländarna tag i ölen de dricker?

– Detta är intressant. Den genomsnittlige finländaren är vanligen mycket hälsoorienterad och handlar sin öl i butiken, vanligen keski olut, som ert tidigare mellanöl, cirka 4,7 %, men numera också aningen lite mer starköl (5,5%), eftersom möjligheten finns. Men den stora handeln har tidigare skett i Estland i stora köplador dit finländare tagit sig med färja på stora inköpsresor. En del för att sälja vidare på svarta marknaden, andra för eget bruk. Men även där har det vänt på grund av att Estland höjt skatterna på alkohol. Så nu åker allt fler till Lettland istället för att handla billig alkohol, säger han.

Monopol hindrar inte stordrickare

Med andra har den nya lagen inneburit att medelfinländaren handlar sin öl i matbutiken istället för på Alko och stordrickarfinländaren konsumerar billig öl allt oftare från Lettland i stället från Estland på grund av den senares prishöjningar.

– De som vill ha mycket och billig alkohol kommer alltid att hitta det – oavsett hur hårt eller löst man reglerar den lokala marknaden för det.

Uppsving för lokala bryggerier

– Det som den nya lagen medfört är ett fint uppsving för gårdsbryggerierna som nu lättare kan sälja sina drycker både via gården och via lokala butiker. På så vis riskerar de inte sin verksamhet lika hårt eftersom de annars har mycket tuffa marginaler.

Priskonkurrensen har inte startat än

Kari Luoto påpekar att en sak som vi inte sett effekterna av än är priskonkurrensen på öl och long drinks i de finska matbutikerna.

– Den har inte startat än. Men när den gör det kommer även matbutikernas sekundärsförsäljning påverkas, så för våra handlare har lagen hittills bara inneburit positiva saker och försäljningen kan komma att öka framgent.

Är ni inte oroliga för säkerhets-aspekten kring att sälja starköl och long drinks i butik?

– Jo visst, polisen förutspådde bråk och fylla som skulle kräva insatser från 100 extra poliser för att stävja oroligheterna. Men inget bråk eller annat hände. Absolut ingenting. Kanske blir det annorlunda när priskonkurrensen startar men jag tvivlar på det.

– Vi har cirka 3000 matbutiker i Finland och 350 Alkobutiker. Det som kommer hända är att människor även kommer att handla mat i den butik de ändå åkt till för att köpa billig öl och long drinks – om de nu resonerar så.

– Vi får se om priskonkurrensen på öl och long drinks får människor att byta butik. Det vet vi inte. Kanske köper de mer öl i butik och mindre i Estland och Lettland. Det vet vi inte heller. Det enda vi vet hittills är att Alko säljer mindre starköl och long drinks, att den finska handeln säljer marginellt mer än tidigare och att gränshandeln håller på att gå från Estland till Lettland.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privata.

Not. Samtliga intervjuer har skett på engelska och övriga nordiska språk. Citaten är fritt översatta till Svenska.

Fakta | Finlands nya alkohollag

Mataffärerna får sälja starköl

Den högsta tillåtna alkoholhalten för drycker som säljs i livsmedelsaffärer och kiosker höjs från 4,7 % till 5,5 % från den 1 januari 2018.

Alkoläsk får säljas fritt

Före den 1 januari 2018 fick blanddrycker som alkoläsk endast säljas på Alko, den finska motsvarigheten till Systembolaget. Begränsningen gällde även drycker som hade en alkoholprocent som underskrider 4,7.

Numera får spritblandningar av olika slag säljas i butiker och kiosker om dryckernas volymprocent underskrider 5,5.

Flexibla utskänkningstillstånd och längre öppettider för krogarna

Tidigare måste serveringen av alkoholdrycker avslutas kl. 01:30. Tillstånd att servera längre kunde beviljas på särskilda grunder.

Numera får krogarna servera alkohol till klockan 04:00, om en anmälan om detta gjorts i förväg. Kunderna får dricka redan inhandlade drycker till klockan 05:00.

Indelningen i olika serveringstillstånd (A, B, och C-rättigheter) har slopats. Serveringstillståndet omfattar numera alla alkoholdrycker.

Krogarna får nu ägna sig åt happy hour-marknadsföring. Tidigare fick inte krogarna erbjuda mängdrabatter under vissa tider på av dygnet.

Den 1 mars i år får de finska krogarna och restaurangerna rätt att sälja öl och alkoläsk på samma villkor som livsmedelsbutikerna, det vill säga att kunderna kan köpa och ta med sig hem. Detta gäller dock bara till klockan 21.00.

Småbryggerier får sälja sina produkter direkt till kunden

Enligt den nya alkohollagen får så kallat hanterverksöl säljas direkt av tillverkaren. Med hantverksöl avses alkoholprodukter som framställs av malt och som innehåller högst 12 % alkohol.

Bryggerierna får också sälja andra alkoholprodukter vars volymprocent underskrider 5,5.

Källor: Kari Luoto, eduskunta.fi (finska riksdagen), Yle